Fogh, ble himma!

Nu rapporteras om att bråket om Muhammed-teckningarna, som i och för sig har några månader på nacken vid det här laget, växer timme för timme. Libyen har kallat hem sin Danmarkambassadör. Bojkotterna av danska mejerivaror sprider sig. I Nablus bränns danska fanan och hot framförs av extremister i Gaza mot alla skandinaver. Och inte nog med det - Arabförbundet och organisationen för muslimska länder, OIC, kräver en fördömande FN-resolution mot Danmark. Några spinndoktorer har uppenbarligen arbetat hårt de senaste dagarna för att förkunna Danmarks "brott" mot islam. Även inom Danmark vill vänsterkrafterna att regeringen ska ta till diplomati för att gjuta olja på vågorna. Företrädare för industrin har börjat kräva detsamma, eftersom miljonförluster nu görs dagligen.

Anders Fogh Rasmussen bör dock även fortsättningsvis agera lika statsmannalikt som han har gjort hittills. Fogh har hållit en mycket tydlig rågång mellan vad som är statens högste folkvalde ledares uppgift att kommentera och ta ansvar för, och vad som inte är det. Igår meddelade han åter att den danska regeringen fördömer alla kränkande generaliseringar av etniska eller religiösa grupper, men att regeringen inte kan ta ansvar för vad en fri dagstidnings kulturredaktion skriver inom ramen för tryckfriheten.

Det är oerhört viktigt att Fogh står på sig och inte faller till föga. Hetskampanjen som nu, sent om sider, har dragit igång i många muslimska länder är inget som demokratiska regeringar ska anpassa sig till. Det vore ett svek mot yttrandefriheten och demokratiska ideal. Extrema rörelser har alltid målat upp yttre fantomfiender mot den egna Läran för att förmå gatan att koka och symboler att brinna. Diktaturregimer har dessutom ett intresse av att flytta fokus från sina egna brister till påstådda hot utifrån.

Fogh, ge dig inte in i diplomatiska turer! Ödmjuka dig inte inför folkuppviglare, bara för att du företräder ett land där det råder omfattande yttrandefrihet. Förbli saklig och lugn. De ekonomiska konsekvenserna är något som Danmark - och även Sverige, om utvecklingen går ditåt - tyvärr måste ta. De demokratiska värdena går nämligen före den ekonomiska vinsten.