27 januari 2006

Federalism, vart tog du vägen? (III)

Jag har nu kryssat runt lite bland de mest aktiva, centerpartistiska bloggarna, och ingen tycks ha fäst något avseende vid den solklara toppstyrningen i partiets förslag till ny skollag.

Det sägs att en norrman körde på motorvägen och lyssnade på radio. Plötsligt bröts programmet av ett trafikmeddelande: VARNING! En vansinnesförare kör mot körriktningen på just det motorvägsavsnitt där norrmannen befann sig! "En", muttrade norrmannen, "jag har sett flera hundra!"

För att inte framstå som norrmannen i historien - som en som helt har misstolkat verkligheten - kan jag bara åter igen citera samma mening från DN-artikeln som jag citerade i förra inlägget:

"Samtliga kommuner blir med vårt förslag skyldiga [min kursivering] att tillgodose kommunala skolors önskemål om att ombildas till kommunal friskola, vilket innebär en tydlig förändring i skollagen."

Kan denna mening tolkas på annat sätt än att staten ska påtvinga kommunerna en viss politik? Nej!

Det är väldigt många som kör mot körriktningen för närvarande.

3 kommentarer:

Erik Hultgren sa...

Federalism kan naturligtvis tolkas på olika sätt, precis som vilken ideologi som helst. Beslutar man om ett visst organs självbestämmande betyder det i samtliga fall att man inkräktar på någon annans självbestämmande. Beslut om mer självstyre för kommunerna inkräktar på landstingens självbestämmande om man så vill.

Grunden för federalism är dock underifrånperspektivet, d.v.s. att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt. I detta fall är den nivån skolan och inte kommunen. Notera att det inte handlar om att pracka på skolorna något särskilt styrsätt. Läs texten igen med min kursivering istället:

"Samtliga kommuner blir med vårt förslag skyldiga att tillgodose kommunala skolors önskemål om att ombildas till kommunal friskola, vilket innebär en tydlig förändring i skollagen."

Den högre nivån blir skyldig att tillgodose lägre nivåers önskemål om mer självbestämmande. Det står, enligt mig, helt i linje med federalismen!

EDIT: fixade till kursiveringen, ta bort mitt första inlägg!

Ilan Sadé sa...

Hallå Erik! Du har dock missat en väldigt viktig poäng med den federalistiska tanken. Kommuner och landsting/regioner ska inte vara passiva verkställare av statlig politik! Om vi tillskapar kommuner, landsting och regioner, samt ger dem vissa ansvarsområden, bör man inte från statens sida bestämma vilken politik som ska styra dessa ansvarsområden. Om vänsterpartiet får 55% av rösterna i kommun A har väljarna sagt sitt, och måste ta konsekvenserna av sitt val. Precis som när Centerpartiet får över 50% i kommun B (Säffle, t ex). Annars blir kommunerna fullständigt överflödiga, och politikerföraktet växer, eftersom kommunpolitiker säger sig stå för något som de sedan aldrig kan påverka.

Att ge makt åt enskilda skolor må vara god, federalistisk politik - men att uppifrån bestämma att skolornas huvudmän, d v s kommunerna, MÅSTE anpassa sig till skolans önskemål, det är inte rätt. Låt oss ta den fighten i fullmäktige istället.

En viktig poäng med federalism är att tillåta mångfald i styrelsen av landet. D v s tillåta att olika kommuner och landsting/regioner gör på olika sätt, och att de sedan kan jämföra med varandra. Det ger trygghet och hindrar tvära kast så fort det blir maktskifte på statlig nivå.

Nästa gång är det en sosse som uppifrån bestämmer vad som är god, demokratisk politik för alla Sveriges kommuner. Förresten, det är precis vad de gör - hela tiden.

Malte Lewan sa...

Intressant inlägg av Erik, men jag köper inte riktigt att skolan skulle vara en lägre nivå i en federalistisk statsbildning. Kommunen är en demokratisk nivå, det är inte skolan. Kommunen måste således få all makt i denna fråga: hur mycket man vill ta hänsyn till skolors önskemål.

Inte ens om skolan varit en demokratisk nivå hade jag gillat förslaget. För jag tycker inte att politiska nivåer högre upp ska tvinga igenom politiska nivåer lägre ner att i sin tur decentraliseras/federaliseras. Den fajten ska tas i nivåerna lägre ner. Svenska staten ska således t ex inte bestämma hur mycket makt regionerna "lämnar över" till kommunerna, enligt mitt sätt att se. (Men jag minns en viss centerpartitisk riksdagsman här i trakten som inte var överens med mig där.)