"Rasism vanligt på läkarutbildningen" braskar löpsedeln till samma Metro som hade annonsen om Öresundsklass (se föregående inlägg). När man öppnar tidningen framgår det att hela artikeln är spunnen på följande varp, som en lärare på Karolinska institutet i Solna ska ha fällt: "Varför är det så många finnar som jobbar inom psykiatrin? Jo, det är för att många finländare har psykiska problem och alkoholproblem."
Enligt en undersökning som ett gäng studenter har gjort upplever man vid läkarprogrammet att föreläsare "uttrycker sig fördomsfullt om om invandrare och specifika nationaliteter". Finlandsexemplet är det enda som tas upp i artikeln. Men snälla nån, detta tar ändå priset. Tänk om det ÄR så att Finland har större andel personer med psykiska problem och alkoholism i befolkningen än de flesta andra länder. Det är det ingen som undersöker i artikeln. Det är själva yttrandet som får stå för "rasismen" vid läkarprogrammet.
"Man är inte så snygg i de där, men bara man har vackra ögon så fångar man sin kirurg.", ska vidare en lärare ha sagt till två (kvinnliga) studenter som hade operationsklädsel på sig, enligt rapporten. Citatet får stå okommenterat, som om dess förtryckande karaktär vore självklar. Lärare får inte längre ha någon humor.
Den politiska korrektheten håller på att balla ur i en bisarr DDR-övning, med en stor dos viktoriansk dubbelmoral som krydda. När det gäller uttalanden som råkar snudda det allra minsta vid ämnet sexuell dragningskraft kan folk bli avrättade offentligt för något oskyldigt som sagts med glimt i ögat, samtidigt som folk snart bara har bikini och kalsonger på sig när de går på krogen.
Värst tycker jag att det är när man inom akademin - som ska vara den fria tankens och vetenskapens högborg - ägnar sig åt något slags kättarjakt när läromedel och lärare ska granskas. Ärligt talat: Sverige håller på att bli en ny DDR-stat inom vissa områden, där den politiska korrektheten saknar spärrar. Och det säger jag som akademisk, rödvinsälskande, invandrad halvjudisk gay-person som gillar smal independent-film (men inte kaffe latte). Som om detta tillägg vore relevant - men det är det i dagens Sverige.
Vi behöver lite ny luft för att kunna andas. Kan lite skånsk frejdighet råda bot på DDR-sjukan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har tänkt att man skulle formulera en plattform för en politik som är uttryckligen anti nymoralism och anti politisk korrekthet. Och kanske man kan bygga på de kulturella bitar som fortfarande delvis finns kvar i det skånska.
När folk ber mig ge exempel på hur skånsk kultur idag är skild från centralsvensk plockar jag fram tre av de tydligaste exemplen: individualismen, kaos-acceptansen och livsglädjen/skrattet. Kanske kan man lägga till att man i Skåne inte i samma utsträckning ser frispråkighet om någon annans privatliv som en dygd i normal social samvaro.
Men anti-lösningar typ den jag nämnde i första stycket är sällan trevliga. Istället kanske man ska utforska den stringenta argumentativa och generaliserade politiska filosofin som motvikt till dagens situation där politiska ställningstaganden tyvärr snarare tycks formas genom associationer och associationer till associationer. Ett hemskt exempel på det sistnämnda kan man se på http://blogg.expressen.se/peterj/entry.jsp?messid=24976 .
Tål att fundera på i alla fall.
Låter som en intressant idé, det där med att formulera en plattform med sådant innehåll. Skulle kunna vara något i stil med "tio punkter" eller liknande.
Skicka en kommentar