Den socialdemokratiska politiken bygger på att rikspolitikerna alltid kan utlova något som regioner och kommuner tvingas genomföra och bekosta. Nu är det ett förslag om att tvinga alla kommuner att inrätta kvinnojourer som är på väg. Inte så att socialdemokraterna har upptäckt en bra fråga att driva i landets alla kommuner, där de kan söka väljarnas mandat. Nej, ska någonting bli gjort måste staten tvångslagstifta och göra den lokala och regionala demokratin meningslös, menar socialdemokraterna.
Har ansvarigt statsråd, Morgan Johansson (från Lund), över huvud taget uppmärksammat att hans eget parti sedan valet 2002 styr i ett överväldigande flertal av landets kommuner? Varför skall den konstitutionella ordningen och respekten för den lokala demokratin bli till ett skämt, bara för att Johansson inte kan förankra sina idéer hos sina egna partikamrater?
Sedan är det värt att lyfta fram det ideella arbetets oerhörda värde. Sossefieringen av samhället har gått så långt att det i Sverige betrkaktas som en dödssynd om kommuner saknar verksamhet och "handlingsplaner" inom någon enskild del av det sociala arbetet. Men knappast något kan vara så värdefullt och medmänskligt som att få stöd av frivilligarbetande människor som drivs av en god vilja. Varför blir den ideella sektorn alltid nedvärderad och betraktad som otillräcklig? Följande resonemang borde bli mycket vanligare: "Det finns ett stort samhällsproblem här, som bemöts med fantastiska insatser från många frivilligarbetande. Finns det något som kan göras för att underlätta deras arbete och rekrytering av fler volontärer?"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar