Jag fick ganska snabbt ett svar från Helsingborgs stadsteater, efter att jag hade skrivit till dem (två blogginlägg längre ned) och frågat varför rikssvenska mer eller mindre är ett krav när två barnstatister ska anlitas. Producenten meddelade att rollen innebär att gestalta en vuxen kvinnas barndom. Den vuxna skådespelerskan är inhyrd från Dramaten och talar rikssvenska.
Givetvis är detta en fullt rimlig förklaring i just det här fallet. Emellertid kastar fallet också ljus på ett faktum som jag har skrivit om tidigare: att rikssvenska - "Dramatensvenska" - är normen inom all teater i Sverige, intill den allra minsta scenen. Dialekt anses inskränkt, perifert och förbehållet fjantig buskis. När en komisk roll ska gestaltas på "finteaterns" scen tar man till dialekt - men aldrig annars.
Helsingborgarna äger sin stadsteater genom kommunen. Region Skåne äger Malmös opera- och musikteater. Men på deras egna teatrar får de i stort sett bara höra sitt modersmål från narrens tunga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar