Nu börjar det hända saker även inom hälso- och sjukvården. Såsom aviserades i valrörelsen kommer stopplagen att rivas upp. Det innebär framförallt att makt och ansvar förs ned från staten till landstingen och regionerna. Socialminister Hägglunds förslag om att skippa det lagstadgade kravet på minst ett offentligägt sjukhus i varje landsting/region för ner ytterligare makt. Sammantaget har vi alltså att göra med ett viktigt steg i federal riktning.
Mona Sahlin (s) gör en lika pinsam insats som vanligt, fylld av invektiv på dagisnivå när argumenten tryter. Först säger hon sig vara purken för att alliansen utför ett "svek mot väljarna". Var någonstans var hon i valrörelsen? Man undrar om den där Fuglesang verkligen blir den första svensken i rymden (jag såg ju förvisso en röd fläck på himlavalvet i augusti-september, men jag utgick från att det var Mars).
Sedan har inte Sahlin begripit skillnaden mellan att slopa stopplagen och att sälja akutsjukhus. Nu flyttas makten nedåt. I de landsting där hennes partikamrater styr kommer de inte behöva göra ett halvt knop åt det hållet. I borgerliga landsting och regioner kan en del entreprenadutsättning genomföras. Vad Reinfeldt sa i en hetsig diskussion med Göran Persson i valet var att det inte fanns några planer på att helt sälja ut de riktigt stora sjukhusen under kommande mandatperiod, vilket Persson gjorde gällande.
När det gäller så kallade gräddfiler i vården har i vilket fall som helst de privata sjukförsäkringarna blivit allt vanligare, vilket tog fart under sosseregeringens tid och troligtvis berodde på väntetiderna inom den offentliga vården. Frågan är vad som är bäst: att ett helt separat system med privatsjukhus byggs upp parallellt med de offentliga vårdgivarna, eller att offentliga vårdgivare även får ta emot privatförsäkrade patienter? Och är inte grundorsaken till privata försäkringar att köerna är för långa? Är det inte genom korta väntetider och toppkvalitet som den offentliga försäkringen bör göra privata tillägg onödiga? Eller "löser" man allt med förbud?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar