...medan en annan maler på.

Lars Stjernkvist (s), kommunalråd i Norrköping och kolumninst i Skånska Dagbladets (s)-sektion, tar givetvis tillfället i akt och lyfter fram kompisen Mats Hellströms DN-debattinlägg. Men nu måste han ha distraherats lite väl mycket av kommunalrådssysslorna, för dagens krönika parodierar sig själv. För att spinna vidare på min tidigare liknelse, så har katten Stjernkvist gått så länge runt grötfatet att han snavar.

Stora organisationsförändringar löser sällan problem, menar Hellström, med Stjernkvists gillande. Men är det inte Stjernkvist som länge och väl har drivit kampanj för att slopa landsting och regioner? Någonstans här spårar krönikan ur.

Sedan framhäver Stjernkvist att "otydligheten" skulle öka med tre direktvalda nivåer (som vi faktiskt har idag, även om landting/regioner rent formellt inte står över kommunerna i någon normhierarki). Två meningar längre fram hävdar han att det vore bättre om regionalt samarbete sköttes av samverkande kommuner. Blir det tydligare då, vad gäller makt och ansvar?

Men detta citat tar ändå priset:

"Motståndet mot storregioner leds av landshövdingar, det är sant. Och en samling landshövdingar är inte mycket till folkuppror. Men jag tror faktiskt att de representerar en starkare folkvilja än förespråkarna för storregioner. Om jag har rätt så säger det en hel del om hur demokratin fungerar."

Stjernkvist "tror" alltid väldigt mycket i sina krönikor. Hela hans korthus rasar om man ruckar på detta lilla fundament - hans rena spekulationer. Plötsligt tillstår han att skåningarna känner intern samhörighet, medan hans norrköpingsbor skulle känna lika stor koppling till örebroare (underförstått - ifall en storregion skulle bildas med bl. a. Närke) som till köpenhamnare! Intresant - nu lägger han plötsligt grunden för ett radikalt, regionalistiskt anspråk: att östergötar skulle betrakta närkingar och köpenhamnare som lika avlägsna. Men vad ger det i så fall för grundval för att stärka statsmakten och länsstyrelserna? Hur ska han ha det?

Det "gryende folkuppror" till centralstatens fromma som Stjernkvist yvar sig över är svammel från ett gäng landshövdingar som inte vågar tala ur skägget. Snart snubblar nog någon och hamnar med snudan rakt i grötfatet. Och det vore det bästa, för man bör alltid gå rakt på sak och debattera med blanka vapen.