Borg med oklart innehåll

Finansminister Borg driver en helt annan linje än vad moderaterna hittills har stått för. Kanske är det den största omorienteringen av partiets ekonomiska politik i modern tid. Frågan är bara vilka idéer som står bakom Borgs politiska prioriteringar.

I Svenska Dagbladet talar sig Borg varm för ett sanktionssystem för dem som lyfter A-kassa och inte söker jobb i den omfattning som man kan kräva. Med andra ord: större krav på och mer kontroll över folks vandel. Vidare försvarar Borg det progressiva skattesystemet. Hans förslag om att halvera statsskatten i inkomstintervallet 26 000 - 30 000 kr kan betraktas som en ännu tydligare progressivitet, eftersom stegringen då sker med ytterligare en etapp i jämförelse med idag. Ungefär som att kliva ned i 19-gradigt havsvatten långsamt, istället för att kvickt hoppa i. Vad intervallet 26-30 000 motsvarar på människokroppen kan man ju spekulera i, om man vill.

Tidigare har även Borg uttalat sig för höga alkoholskatter, med förmaningen att folk min själ ska jobba istället för att supa.

Vilka är Borgs ideologiska hållningar? Egna uttalanden om att värderingarna inte är så väsensskilda från socialdemokratins dito är oroväckande. I bästa fall är dock Borg en socialkonservativ herre som är en aning för snar och vårdslös i användningen av fiskala styrmedel för att tukta folk och hålla ihop samhället. I värsta fall - hemska tanke - är det fråga om en idélös étatist som vill visa sig på den styva linan i styrningen av den enorma statsapparaten, genom att bibehålla dess omfång men öka dess effektivitet. Då riskerar all annan politik att underställas statsorganismens välmåga. I sanning inte något stort brott med Per Nuder.

Vi har all anledning att noga följa den nymoderata finanspolitiken och belysa dess något dunkla grundvalar. Centerpartiet visade viss ideologisk frimodighet i valrörelsen. Även om jag personligen inte höll med i exakt allt vad partiledningen gick ut med (t ex invandringsutspelet i Almedalen), var det hedervärt att våga utmana. Den rollen bör Maud Olofsson ha även framgent i regeringen.